Brasset
Fredag.... För många den sista arbetsdagen i veckan. Men inte för mig. Inte denna vecka och inte nästa och inte nästa. Mycket på gång i Stöten nu. Jobbar lite lördagar framöver, men det är ju inget negativt. Det betyder att det blir lite mer Brasset istället, hehehe...
Brasset - eller Brasseriet som det egentligen heter är vår eminenta restaurang och nöjespalats här i Stöten. Förra veckan kom första nr av Stötengänget ut (intertidning till alla anställda), då insåg jag att här har det hunnit hända grejer minsann. Så nu e det bäst att hänga med ut en kväll för att se vad som försiggår... hehehe.
Men först jobb. Har gjort en vända till konferensavdelningen redan och där var det kaos. Som tur är, är jag jävligt slipad när det gäller konferenser och virriga gäster så vi löste det i alla fall. Visserligen kommer det att bli ramaskri från andra delar av företaget men det är en senare huvudvärk...
Jag såg på tv igår... Om ensamma mammor och deras kamp. Blev att fundera över hur världen ser ut nu för tiden. Människosläktet måste ha genom gått en slags förändring. Om det är en utveckling låter jag vara osagt. Men vi blir mer och mer lik andra djursläkten. Det vill säga; man parar sig för att sedan gå skilda vägar och bara den ena parten stannar och tar hand om ungarna. Det verkar som människan har förändras inombords för att klara av att kunna leva på det här viset. Som om man liksom aldrig får så intensiva känslor för någon annan mer. I alla fall inte så intensiva att det är värt att kämpa för att reda ut osämjor med mera, utan det är lättare att vandra sin egen väg. Omedvetet måste man göra valet, att det inte var värt så mycket, de känslor man hade utan den egen friheten och viljan är viktigare... Ja jag vet inte. Och inte vet jag heller om jag också tillhör det nya människosläktet eftersom jag ännu inte har barn. Jag liksom hoppas att jag inte gör det, men jag har liksom tvingat mig själv att leka med tanken och jag måste säga att jag har full förståelse för de som liksom lever en period i sitt liv i en kärnfamilj. Skaffar barn och sedan känner sig låsta och att de växer ifrån varandra. Jag skulle nog vara fullt nöjd med att sen leva själv och styra över mitt eget liv tror jag... Men jag hoppas liksom ändå att jag inte kommer dit på nåt vis.
Oki, dags att fortsätta.
Have a nice one!
